Hanna Romark

Vem är då jag? Jo det ska du få veta, jag är Hanna Linnéa Romark 16 år. En av åtta Romarkare.
Jag försöker vara alla till lags, på både gott och ont tror jag...
Mitt liv är helt upp och ned just nu, vet inte vad jag vill och vet inte om jag vill heller. Saker som förut var en självklarhet är nu rätt onödiga tycker jag. Andra saker som jag förut ansåg vara onödiga är rätt nödvändigt nu. Som sagt allting är upp och ned...
Har börjat gymnasiet här i stan förra måndagen, än så länge känns det toppen bra och så kommer det nog att fortsätta vara. En härlig sak är att folk som man en gång i tiden umgicks med och har glidit ifrån snackar man med nu igen. Det är något som är rätt skumt på sitt sätt. Som idag, en kille jag har gått i samma klass med i åtta år och inte pratat med på säkert två år hälsade på mig, och det brukar vi ju inte ens. Men man blir äldre och kanske börjar man inse nu att en del saker är värt att bevara. Iaf så hälsa man.
Rätt fånig grej att skriva om men det tycker jag var dagens höjdpunkt.


Annars så gillar jag att vara ute i skogen, året om faktiskt. Nu är det inte lika mkt som förut jag är ute men försöker komma iväg så ofta jag kan och orkar. På vintern/våren är det skotern som lockar mig ut. Speciellt efter en helsikkes vecka så är det att komma till himlen att sätta sig på skotern och köra iväg. Full tankad tank och en stor öppen myr med lös snö är himlen för mig.
 <----- så som denna. 
 
Ränkar redan veckorna till snön kommer. Men först måste sjöarna och älvarna frysa till så att isarna blir fina och tjocka. Sen får snön komma.
Att köra ensam på precis en sådan myr och inte behöva tänka på någon annan är så härligt, när man har kontroll över allt och vet vad man göra då är det så.
Räknar med att köra i november. Förra året var första gången på julafton och då fanns det knappt nå snö, de enda som fanns var is. Men efter julhelgen kom allting och skotern fick gå varm nästan.

Nu är det fredag och snart ska jag åka till Kukkola, 36 mil idag, sen till mormor imån 36mil, sen hem på söndag 12mil. Det blir att åka bil i helg känner jag. Men det är de värt känner jag, vill bort från stan ett tag nu, måndag är det ju skolan ändå.

// Hanna


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0