Hanna Linnéa Romark

Tja finns inte mycket att säga om allting just nu : ) kanske att jag fick en känsla av att hela min dag har påminnt lite om någon dag i juli 2008. Jag vet att det inte är sommar och det är inte speciellt grönt eller något sånt men det kändes på samma sätt. Precis på samma sätt.
  Just då, just precis då kändes det som det gjorde idag. Det gick inte att ta miste på bara!
Usch, jag vill inte ha det så. För jag vill inte såra någon och jag vill inte att du ska ta illa vid. Men om du bara sa till mig hur jag ska göra skulle det bli bra och ingen skulle behöva må dåligt för det.
Just så kändes det i juli 2008.
Jag ville så mycket och men jag ville inte såra någon och jag var för feg. Kanske borde man gå tillbaka dit och försöka igen?

Eller var det bara jag som hittade på allting i mitt huvud och ingeting av det där var verklighet? Inget hände egentligen, var det så? "Dumma dumma lilla Hanna, du tänker för mycket, du har för mycket fantasi..." hade du kunnat säga och klappa mig på huvudet.
  Nej, jag klandrar ingen utom mig, det var mig som det var fel på. Fast inte fel egentligen bara på det som spelades upp i mitt huvud.

Du gav mig chansen att få vara nära dig men jag tog den inte, vem var dum egentligen?