Hanna Linnéa Romark

Helgen är över och tja, det blidde panik igår lite granna. Var i bastun och hade precis kommit in till stugan och skulle göra eld när Zandra kom in och sa "pappa säger att vi måste åka". Vad ska man säga? Jaja tänkte jag "undra om pappa kan ta fram elverket så jag kan får dammsuga?" haha nej det tror jag inte att skulle ha fått. Men mamma var kvar i bastun så jag fick klä på Tilda och börja packa lite. 
  Anledningen  till att pappa tyckte vi skulle åka var för att det fanns inge snö på myrarna och Villenjokki hade gått upp och vattnet var över bron. Plus en och annan uppenbarelse som han sa sig ha fått, samma som Arthur fick när han blev präst?

Sagt och gjort vi åkte iväg vid 22.25 kanske och det tog väl en timme, en resa som brukar ta en kvart för mig.
Körde inte fort precis och Villenjokki körde jag över själv fast LG erbjöd sig att köra åt mig men pappa trodde att jag kunde det själv och om pappa tror något så litar jag på det. Och jag klarade det så klart :)
Siourubäcken var det en halv meter vatten och så vi försökte inte ens köra över den eftersom de flesta av oss hade kälkar med. Även jag. Vi körde därför över Alavoupiu och där var det nästan som på vintern.  Men när vi kom över sa Zandra åt mig "när du körde över sprickorna rörde sig isen under skotern" "nejnej den satte sig bara" sa jag. "nej... för jag såg att den rörde sig åt varsitt håll" sa hon då.

När vi kom till älven var LG och pappa redan ute på isen. Mamma körde lite fel så LG fick komma och hjälpa sedan körde vi längre ner och där hann jag inte ens komma ner till stranden när jag såg LG pecka åt mamma att köra över det öppna vattnet och när jag kom dit skrek han "kör över men inte i samma spår!!" innan hade jag sett mamma köra över och vattnet bara sprutade. Jag stannade inte ens jag sa bara åt Zandra att hålla hårt i mig sen tröck jag gasen i botten och såg bara allt vatten som skvätte runt om oss och kände hur skoter sjönk ner men oxå hur framdelen av skotern fick fäste i isen och vi kom upp. Körde till mamma som stod längre ute på isen.
  Jag säger bara en sak. När pappa eller LG säger åt en att göra något då gör man det, man tänker inte utan man gör det bara!! För hade jag varit ensam hade jag stannat och tänkte och blivit feg men jag hade ändå varit tvungen att köra över för hur skulle jag annars ha kommit över?

Sedan var det bara att komma bort från isen oxå och samma sak där inget val hade jag bara blåsa på!! LG lärde mig hur jag ska göra nästa gång för att inte få svallvågor under skotern.
23.30 var vi på gården och pappa varvade med skotern som f#n för att väcka hela huset eftersom ingen visste att vi skulle komma hem.
En sak säger jag bara, med min familj får man inte fega och man lär sig att tro på sig själv :)
Därför jag älskar dem <3

Tilda åkte med LG och Akka åkte med pappa. De var så dukitga som inte blev rädda eller klagade <3